AUTHOR
Groth, Dennis

DEPARTMENT
Educational Science /

SUMMARY
Syftet med studien har varit att studera elever och speciallärares uppfattningars om de riktade åtgärderna inom den specialpedagogiska verksamheten. Konkret så har det handlat om att utröna det som elever och speciallärare uppfattar som meningsskapande i den specialpedagogiska verksamheten med avseende på självbild, självvärdering och lärande. Studien har genomförts i tre norrbottniska kommuner i Sverige med tre speciallärare och sex elever. Studien har sin teoretiska grund till övervägande delen i ett socialt interaktionistiskt perspektiv där den symboliska interaktionismen (Mead, 1967,1976; Cooley, 2003), stämplingsteorin (Leissner, 1975) och den sociala konstruktionismen (Berger & Luckmann, 1979; Gergen & Gergen, 1991; Gergen, 1991, 1994) har varit teoretiska utgångspunkter. Vad dessa har gemensamt är att de till övervägande delen betraktar människans självbild som en produkt av den sociala interaktionen. Metodmässigt så har studien influerats av den kvalitativa forskningstraditionen där den kvalitativa forskningsintervjun har varit datainsamlingsmetod. Tolkningsprocessen har inspirerats av den hermeneutiska metoden. Resultatet kan tyda på att den specialpedagogiska åtgärdsstrukturen påverkar elevernas självbild och självvärdering. Det som resultatet även kan tyda på är att den integrerade formen av specialpedagogik som studien har belyst, av dessa elever och speciallärare förknippas med skolrelaterad problematik som överförs till eleven via den sociala interaktionen. När det då gäller lärandeaspekten så uppfattar jag att eleverna till övervägande delen är positiva till den hjälp de får. Studien kan tyda på att det kan ske en överföring från speciallärarnas individuella synsätt, i detta fall en antydd patologisk syn på läs- och skrivproblem, till eleverna med den följden att de kan erhålla en uppfattning att de generellt har problem med sitt lärande. Den negativa påverkan av den specialpedagogiska verksamheten som denna elevgrupp uttrycker kan mildras genom att kopplingen till skolmisslyckanden tonas ner. Samt att även det antydda patologiska perspektivet på läs- och skrivsvårigheter, som i förlängningen av eleven kan uppfattas som lärandeproblematik generellt, tonas ner. För att kunna förekomma det negativa utpekandet som den specialpedagogiska verksamheten i denna studie verkar medföra, och som i förlängningen kan leda till stämpling och stigmatisering, är det enligt min mening önskvärt att klassystemet som organisatorisk form i skolan tas under omprövning. Detta till förmån för ett organisatoriskt system som innebär att inte vissa avvikelser blir betraktade som negativa och dåliga. Ett förslag kan vara att generellt införa något mindre studiegrupper som är flexibla över tid och utifrån studieområde, samt att den kulturellt betingade synen på normalitet och avvikelse tas under beaktande.

ISSN 1402-1544 / ISRN LTU-DT--07/02--SE / NR 2007:02