FöRFATTARE
Lidén, Ylva

INSTITUTION
Hälsovetenskap / Omvårdnad

SAMMANFATTNING
Introduktion: Den kliniska erfarenheten bland vårdpersonal är att benmärgsprovtagning för många patienter kan vara en smärtsam procedur. Idag saknas tillräcklig kunskap om hur patienter som genomgår benmärgsprov upplever smärta och hur deras smärtupplevelse ser ut. Vi känner inte heller till om det finns bakomliggande faktorer av betydelse som ökar patientens risk att erfara smärta vid benmärgsprovtagning. Syftet med denna prospektiva studie var att kartlägga förekomst och intensitet av smärta hos vuxna individer som genomgår benmärgsprovtagning, samt faktorer som är relaterade till smärtupplevelsen vid benmärgsprovtagning.

Metod: Tvåhundratrettiosex vuxna individer (m/k=126/110, median-ålder 62 år, intervall 20-89 år) planerade för benmärgsprov inkluderades i studien. Samtliga deltagare besvarade ett studiespecifikt frågeformulär före benmärgsprovtagningen som berörde: daglig smärta och oro/ångest inför benmärgsprovtagning. Tio minuter efter benmärgsprov besvarade 235 av individerna frågor om smärta och obehag vid benmärgsprovtagning,tillfredställelse med smärtlindring och uppfattning om given information. En vecka efter benmärgsprov besvarade 213 individer ytterligare ett frågeformulär som berörde smärta efter benmärgsprovtagning. Patienterna fick ange om smärta, oro eller obehag förekom genom att besvara frågor inom dessa områden som hade två svarsalternativ (ja eller nej). Intensiteten av smärta, obehag och oro mättes med Visuell Analog Skala (VAS 1-100 mm). Oro/ångest registrerades även med Stait Trait Anxiety Inventory (STAI-S och STAI-T). Smärtlindringen vid benmärgsprov bestod av lokalanestetika.

Resultat: Sjuttio procent av individerna rapporterade smärta vid benmärgsprov, (VAS median 37). Femtiotre procent av de patienter som angav smärta vid benmärgsprov skattade sin smärta >54 på VAS och 5% av de patienter som uppgav smärta vid benmärgsprov angav VAS 100. Följande faktorer var signifikant associerade med smärta vid benmärgsprov: smärta i det dagliga livet (p=0,016), smärta före benmärgsprov (p=0,006), oro inför nålstick (p=0,0001) och oro/ångest inför benmärgsprov STAI-S (p=0.0005) och STAI-T (p=0,004). Patienter som angav att de fått skriftlig information före undersökningen angav mindre grad av smärta jämfört med övriga patienter.

Konklusion: Resultaten från denna studie visat att majoriteten av patienterna upplevde smärta och obehag vid benmärgsprov. Bakomliggande faktorer såsom smärta i det dagliga livet, tidigare smärtupplevelser, oro inför nålstick och oro och ängslan inför undersökningen kan förstärka patientens smärtupplevelse vid benmärgsprov. Patienter som erhåller skriftlig information före undersökningen upplever en minskad smärtupplevelse.

ISSN 1402-1552 / ISRN LTU-DUPP--05/50--SE / NR 2005:50