FöRFATTARE
Tjäder, Catarina

INSTITUTION
Industriell ekonomi och samhällsvetenskap / Samhällsvetenskap

SAMMANFATTNING
Detta arbete syftar till att ge en djupare förståelse för begreppen kommunikation, förhandling samt medling. Föräldrametoden Aktivt föräldraskap studeras också.

Uppsatsen studerar inte vardagens alla kommunikations- och förhandlingssituationer, samt redovisar inte alla de tekniker som kan leda till en konfliktlösning. Behovet av samtal, medling eller andra insatser när föräldrarna separerar, belyses endast ytligt. Uppsatsen studerar inte heller aspekterna av rättegång och skiljedomsförfarande då konflikten kommit så långt.

Arbetet tar upp vilka faktorer som ingår i god kommunikation och studerar också de störande faktorer som finns. Arbetet visar också på vikten av att kommunicera tydligt och visa intresse för talaren. Missförstånd kan minimeras genom att mottagaren återberättar det som sägs. Det ger samtidigt sändaren en känsla av att vara bekräftad. Syftet med detta arbete är också att studera föräldrars sätt att kommunicera/förhandla i vardagssituationer med barn, samt att undersöka hur tvister/konflikter kan lösas då parterna inte kan enas om en lösning själv. Dessutom studeras en föräldrametod djupare för att ge insikt i föräldrar och ungdomars kommunikationsmönster.

Att förhandla är något vi alla gör dagligen. Förhandlingens olika delar ingår samt vad vi bör tänka på vid förhandling för att tillgodose våra intressen. Konflikter är vanliga företeelser och de behöver inte vara negativa utan kan också leda till något positivt.

Medling är en metod att lösa konflikter. Medling bygger på att en tredje neutral part ingår som samtalsledare. Det ger parterna möjlighet att kommunicera med varandra. Efter medlingen kan relationerna stärkas.

Föräldrametoden Aktivt Föräldraskap studeras på djupet. Den lär ut hur föräldrar på ett konstruktivt sätt kan lära sig att nå sina barn via kommunikation oavsett vilken ålder de befinner sig i. Nyckelorden består i att visa att man accepterar sina barn genom att acceptera deras handlingar, att man lyssnar aktivt och visar förståelse. Använda sig av jagbudskap, vilket talar om dina egna känslor och upplevelser. Metoden förespråkar gemensamma lösningar, där alla parter ingår som lika delar, och alla ansvarar för att hålla sin del av lösningen. Dessa grunder ligger bakom de flesta tekniker och föräldrametoder samt förhandling och medling som också bygger på att vi förstår varandra väl, genom att vi använder språket på ett tydligt sätt.

I språket ingår många olika faktorer; bl.a. kroppsspråk, kvinnliga och manliga aspekter och hur vi uttrycker oss. Kvinnor använder sig av ett indirekt språk som inbjuder till förhandling. Det är metakommunikation. Kvinnan har ett relationssamtal och vill skapa närhet och avbryter ofta den hon talar med för att bekräfta. Männen talar hellre på arbetet än i hemmet, de informerar eller lektionerar. Mannen avbryter ofta för att tillrättavisa. Det är redan som små vi lär oss våra olika sätt att kommunicera och de följer oss senare i livet. Detsamma gäller de kommunikationsmönster som uppstår i familjen som är väldigt hierarkiska. Där behåller vi också samma position oavsett hur gamla vi blir. I familjen skapas många konflikter genom att vi är väldigt kritiska mot våra närstående. Det kan skada vår självkänsla när inte ens våra närmaste tror på vår förmåga.

Tonåringar blir mer självständiga och behöver ett nytt sätt att kommunicera, en teori är att det är inramningen på det som sägs som kan förändras, från omvårdande till umgängesinramning. Föräldrar fortsätter ofta behandla sina barn som att de vore små. Ibland blir även integriteten kränkt. Det kan medföra stora revolter vid frigörandet från föräldern.

Metoden är litteraturstudie genom böcker, Internet, kursmaterial och uppsatser.

Sammanfattningsvis framhåller arbetet att genom att kommunicera på ett tydligt sätt, kan vi undvika många onödiga konflikter. Kommunikation, förhandling och medling borde i större utsträckning finnas på schemat från förskolan till gymnasiet. Att visa varandra mer intresse gör också att vi alla mår bättre. Det kan vi göra genom att lyssna till vad den andra säger, och också försöka förstå budskapet bakom det som sägs.

ISSN 1402-1773 / ISRN LTU-CUPP--06/004--SE / NR 2006:004