Förstasida | Sök | In English

Luleå tekniska universitet

C-uppsats Historia / 2006:033

Hämta PDF ( PDF 19095 kb )
TITEL
Laver - orten som försvann

FöRFATTARE
Holmberg, Andreas; Korva, Niklas

INSTITUTION
Industriell ekonomi och samhällsvetenskap / Samhällsvetenskap

SAMMANFATTNING
Vid slutet av 1920-talet hittade två blockletare från Boliden ett stort kopparkisblock på Nattberget som ligger 46 km väster om Älvsbyn. I början av 1930-talet lyckades man lokalisera kopparådern men provbrytningar visade att malmen var något för låghaltig. Trots detta beslutade Bolidens bolagsledning 1936 att brytning av kopparmalmen skulle påbörjas. Med tillgång till den nya malmen gick det att utvinna mer guld ur Bolidenmalmen vid Rönnskärsverken. Bredvid gruvan växte ett mönstersamhälle fram som fick namnet Laver efter Laversjön som låg alldeles i närheten. I den samtida dagspressen kom samhället att kallas för världens modernaste gruvsamhälle.

Husen försågs med elektricitet och fjärrvärme. I köken installerades moderniteter som elektriska spisar, kylskåp och rostfria diskbänkar. Bostäderna försågs även med rinnande varmt och kallt vatten, dusch, avlopp och WC. Hela bostadsområdet försågs med elektrisk gatubelysning. Det fanns även ett gemensamt solarium och modern tvättstuga med tvättmaskiner, centrifug och en elektrisk mangel.

Under mitten av 1930-talet steg kopparpriset drastiskt. Detta berodde på en omfattande vattenkraftsutbyggnad världen över och den militära upprustning som rådde före andra världskriget. Kriget blev oerhört resurskrävande och de viktigaste metallerna blev koppar, stål och aluminium. Sverige importerade större delen av sin koppar, med det ökade kopparpriset skulle det innebära en höjning av statsutgifterna med ca 14 miljoner kronor per år. Samtidigt ville Boliden öka sin guldproduktion i Rönnskär. Det svinn av koppar som skulle uppstå vid utvinning av mer guld ur Bolidenmalmen var oacceptabelt. Det behövdes tillskott av kopparmalm för att kunna öka både koppar- och guldproduktionen. Det var mot denna bakgrund som Boliden i juli 1936 fattade beslutet om att inleda kommersiell drift vid Laver.

I Lavergruvan bröts en sulfidmalm med stora inslag av kopparkis. Fyndigheten låg nästan mitt i det s.k. Arvidsjaurfältet ca 4,5 mil från Älvsbyn i väst-nordvästlig riktning. Själva malmen är en s.k. breccierad malm som uppkommit genom att magma har runnit ner i sprickor i berggrunden och där stelnat. I Lavergruvan användes i huvudsak en brytningsmetod som kallas för skivpallbrytning. Laver var den första gruvan i Sverige och kanske till och med i Europa där denna metod användes. Idag är skivpallsbrytningen den vanligaste brytningsmetoden i världens gruvor. På vissa ställen var berget skört och svagt här användes magasin- och igensättningsbrytning. I dagbrottet brukades dagpallbrytning.

Den andra november 1946 gjordes sista skiftet i gruvan. Två dagar senare stannade kvarnen i anrikningsverket. Direkt efter detta startade nedmonteringen av byn Laver. Byggnaderna flyttades till andra gruvsamhällen. Idag finns bara den vattenfyllda gruvan, betongfundamenten och skyddsrummet kvar. Långsamt håller platsen som en gång var Laver på att återgå till sitt naturliga ursprung.

ISSN 1402-1773 / ISRN LTU-CUPP--06/033--SE / NR 2006:033

Förstasida | Sök | Universitetet | Biblioteket


Till biblioteket
LULEÅ UNIVERSITETSBIBLIOTEK