FöRFATTARE
Larsson, Peter

INSTITUTION
Arbetsvetenskap / Industriell Produktionsmiljö

SAMMANFATTNING
Världen förändras i en allt snabbare takt. Kraven ökar på samhällets organisationer att vara flexibla och effektiva. Det lägger ett stort ansvar på de grupper och individer som verkar inom dessa organisationer. I Sverige har vi sedan slutet av 1990-talet fått se konsekvenser av denna utveckling i form av en kraftig ökning av sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Som en kontrast till detta finns det grupper som på ett utmärkt sätt klarar av att hantera denna snabba förändringstakt. De kallas av forskarna för högpresterande team, och kännetecknas av att de är både extremt effektiva och dessutom livskraftiga.

Syftet med detta arbete är att utföra en studie av två högpresterande team, i branscher med hög förändringstakt, för att få en djupare förståelse av vilka faktorer som kan vara extra viktiga för att individer i arbetslivet ska trivas, behålla sin självständighet samt vara effektiva över tiden. Jag har formulerat följande frågeställningar; Hur ser organisationen ut i högpresterande team, och vad gör att de blir högpresterande? Hur ser arbetsfördelningen ut och hur utförs arbetet i det högpresterande teamet? Hur ser maktstrukturen ut och hur kommunicerar de med varandra? Hur påverkas individens självständighet av att verka i dessa team?

Jag har valt att undersöka två högpresterande team inom informations- och kommunikationsbranschen, organisationer med extremt höga krav på flexibilitet och effektivitet. Jag valde att göra fallstudier med en kvalitativ ansats.

Med stöd av det som framkommit vid studien kopplat till relevanta teorier och tidigare forskning, vill jag framlägga att de egenskaper som har gjort de undersökta teamen högpresterande, det som sticker ut när de andra nödvändiga förutsättningarna är uppfyllda, är två saker; dels deras frekvent förekommande personliga uppföljningstillfällen mellan chefen och den anställde. Det ena teamet har ett exempelvis ett personligt utvecklingssamtal var tredje vecka, det andra teamet har ett uppföljningssamtal med dem som inte når budget varannan vecka. Den andra egenskapen är att kommunikationsformen vid dessa samtal sker i form av autentisk dialog. Med detta avses att de granskar varandras argument utan misstro, är välvilligt inställd när de lyssnar på den andres argument, och håller dörren öppen för olika lösningar. Kommunikation och uppföljning är kärnan i högpresterande team.

Trots den mycket hårda kravbilden som den anställda ställs inför lyckas de behålla sin självständighet till stor del intakt. Ledarskapet kännetecknas av en stark målfokusering vilket ger goda individuella prestationsresultat, vilket i sin tur ger individen tilltro till den egna förmågan. Individen har stor frihet att agera inom verksamhetsramarna. Detta i kombination med att de ständigt tränas i öppen kommunikation, ger dem tryggheten att hävda sin individuella självständighet. Den starka målstyrningen och disciplinering som teamen utsätts för balanseras mot det självförtroende som skapas av att nå goda resultat. Detta ger sig i uttryck av att individer även vill vara delaktiga i beslutsprocessen av själva verksamhetsramarna.

Tidsbrist är något som verkar begränsande för individernas självständighet. Detta resulterar i att genomförandet av deltagarna egna idéer kring långsiktig verksamhetsutveckling ibland får ge vika för de kortsiktiga lönsamhetsmålen. Detta ser jag som ett potentiellt förbättringsområde som vore intressant att ta upp i framtida forskning. Att undersöka om de högpresterande teamen om möjligt går att få ännu mer effektiva och livskraftiga med en ökad prioritering av dess individers kreativitet.

ISSN 1402-1781 / ISRN LTU-C/DUPP--05/28--SE / NR 2005:28