Ekonomiska föreningen Palogården vände sig under hösten 1998 till Centrum
för utveckling och forskning inom samhällsvetenskap (CUFS) vid Luleå
tekniska universitet med förfrågan om hjälp med att undersöka
förutsättningarna för ett äldreboende i byn Vojakkala utanför Haparanda.
Uppdraget gavs till avdelningen för informatik och systemvetenskap, kursen
IEI 302 Kvalitativ metodik. Förfrågan har sin bakgrund i ett starkt
engagemang inom den ekonomiska föreningen Palogården och hos enskilda bybor
i Vojakkala för byns överlevnad och utveckling.
Det övergripande syftet har varit att undersöka förutsättningarna för ett
kooperativt äldreboende i Vojakkala. Mer specifikt har uppmärksamheten
koncentrerats till att bl. a studera den närmare innebörden av den sociala
ekonomins framväxt och villkor i Norrbotten, kartlägga förutsättningarna i
Vojakkala i form av fysiska och övriga resurser samt undersöka behov,
attityder och tankar vad gäller äldreboendet hos bybor i Vojakkala - äldre,
anhöriga samt övriga.
Den huvudsakliga datainsamlingen har genomförts under en tre dagar lång
vistelse i Vojakkala eller som studiebesök i andra verksamheter i länet. En
viktig metod har varit djupintervjuer, men också litteratur och
observationer har använts.
Resultatet av undersökningen visar att engagemanget för kooperativt
äldreboende i Vojakkala inte är en isolerad företeelse. Sedan inträdet i EU
har runt om i Sverige, oftast på landsbygden, olika projekt och
försöksverksamheter startats i syfte att utveckla det lokala samhället,
skapa arbetstillfällen, bromsa utflyttning och nedläggningar och trygga
människors omsorg och liv. De olika verksamheterna bedrivs ofta i kooperativ
form. Social ekonomi har kommit att bli det sammanfattande begreppet i denna
utveckling.
Kärnan i den sociala ekonomin kan sägas vara att i nya organisationsformer
söka leverera livskvalité till brukarna. Kunskapen om begreppets reella
innebörd bland myndigheter och organisationer i Sverige är rent generellt
dålig. Inte heller kan den svenska lagstiftningen i alla stycken sägas vara
anpassad till den sociala ekonomins villkor. I Norrbotten har ett antal
olika projekt igångsatts och ett ökat intresse kan märkas från såväl
byautvecklingsgrupper som politiker och myndigheter.
Dagens socialtjänstlag sätter inga hinder i vägen när det gäller möjligheten
att starta ett kooperativt äldreboende. Riksdagen har fastställt nationella
mål för äldrepolitiken där de äldre skall leva ett aktivt liv och ha
inflytande i samhället och över sin vardag.
Erfarenheter från andra projekt visar att en bred förankring är mycket
viktig när det gäller att starta projekt inom den sociala ekonomin. Ett
positivt politiskt stöd, tillsammans med en stark lokal förankring bland de
direkt berörda, ger goda förutsättningar för framgång.
Haparanda kommuns befolkningsprognos visar att behovet av äldreomsorg kommer
att öka betydande de närmaste 10 åren och man är införstådd med att antalet
platser måste öka. Kommunen har ambitionen att låta de äldre och anhöriga ha
inflytande över omsorgen och är villig att undersöka alternativa
driftformer. Vojakkala har eldsjälar som är beredda att driva ett
äldrekooperativ på Palogården. Byn har lokaler för ändamålet. Lokalerna är
omgivna av en vacker natur vid Torneälven. Det finns möjligheter för
dagverksamhet såsom slöjd, odling i växthus, promenader och vedhämtning.
Merparten av de äldre vill kunna bo kvar i Vojakkala och är positiva till
ett äldreboende i byn. Planerna får också ett starkt stöd från anhöriga och
övriga bybor. Steget för de äldre att flytta blir lättare om ett äldreboende
kan ordnas i Vojakkala än om man tvingas till tätorten Haparanda. Ett
äldreboende kan även leda till en positiv utveckling för byn i form av ökad
sysselsättning och tillväxt.
Livskvalitet är ett genomgående tema när de äldre själva, deras anhöriga och
övriga bybor beskriver vad som är viktigast för dem. För många betyder det
att få känna sig värdefull, bl. a genom att hjälpa till med dagliga sysslor.
Livskvalitet förknippas också med att kunna bo där man känner sig trygg, där
man har nära till sina nära och kära och nära till skön natur i omgivningar
man är bekant med.
Det finns en oro för att kraven på de anhöriga att hjälpa till med
kooperativet kan vara ett för tungt ansvar att bära. De ekonomiska
förutsättningarna liksom frågan om hur bemanning ska ske är andra frågor som
närmare måste undersökas.
Den samlade bedömningen ur de olika delstudierna är att det finns goda
förutsättningar att driva ett äldrekooperativ i Vojakkala. Viktigt för
fortsättningen är dels att planerna utvecklas vidare till att även omfatta
ekonomi, organisation och drift samt att arbetet förankras. Det stöd som
tanken har hos många i byn måste kontinuerligt erövras för de olika faserna
i utvecklingen. De demokratiska former och det engagemang som finns i byn
utgör en positiv kraft att bygga vidare på.
Författaren verksam vid Institutet ungdom och framtid
Uppdragsgivare: Socialdepartementets äldreprojekt