Deta är en utvärdering av projektet Samverk i Bodens kommun. Projektet
syftade till att hjälpa påersoner som av olika skäl varit i kontakt med
Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen, men där en gemensam insats av de
två myndigheterna ansågs nödvändig för att en optimal lösning skulle kunna
uppnås. Därför skapades en projektgrupp med en representant från vardera
myndigheten, som arbetade tillsammans i en gemensam lokal, och med en egen
budget. Gruppen fick stor frihet att arrangera olika aktiviteter för de
berörda personerna, under överinseende av en styrgrupp av tre personer.
Berörda medarbetare på de två myndigheterna deltog i urvalet av
projektdeltagare, och hölls informerade om projektet. Den viktigaste
kvantitativa målsättningen med projektet var att minst 90% av deltagarna
skulle ha ett arbete eller ha gått en utbildning inom tre månader efter
projekttidens slut. Dessutom hoppades man kunna uppnå ett förbättrat
samarbete och en samsyn mellan de två myndigheterna.
Denna utvärdering bygger på skriftligt material och andra uppgifter som
tillställts utvärderaren av uppdragsgivaren, samt på postenköter och
intervjuer som syftade till att kartlägga uppfattningar och erfarenheter
bland de olika aktörerna i projektet. Dit räknas de cirka fyrtio deltagarna
i projektet, de två projektanställda i projektgruppen, de tre medlemmarna i
styrgruppen samt de dussintals medarbetarna på de två myndigheterna som
varit engagerade på någon nivå i projektet.
Av insamlat material framgår att en majoritet av projektdeltagarna är nöjda
med de insatser som de deltagit i. Ett visst missnöje har dock kartlagtshos
ett fåtal deltagare.
Dock har det kvantitativa målet som nämnts ovan inte alls uppnåtts.
Resultatet kani bästa fall röra sig om 29% i stället för önskade 90%.
Projektet har inte varit tillfredsällande dokumenterat från start, och har
dessutom ändrats efterhand på ett oklart sätt, och med oklar motivering.
Detta har inte minst försvårat denna utvärdering. Medarbetarna på de två
myndigheterna har inte haft kunskaper om och intresse för projektet i den
omfattning som från början avsågs, men orsaken till detta är oklar.
Vad gäller själva samverkansmodellen så har det framkommit att något
liknande anses behövas för att klara av denna typ av problem hos de båda
myndigheternas kunder. Tankarna i den ursprungliga projektplanen har också
varit konstruktiva. Men i praktiken har samverkan försvårats av krockar
mellan de båda myndigheternas olika kulturer, regelverk och sätt att bemöta
sina kunder. Detta hade kunnat undvikas om mer tid och resurser lagts på
förberedelserna inför projektstarten, och om en bättre dokumentation hade
eftersträvats. En medverkan av fler myndigheter med intresse av samverkan
hade varit önskvärd.
I slutet av denna rapport ges specifika förbättringsförslag, liksom
hänvisning till mer generella, vetenskapligt underbyggda metoder vad gäller
planering av samverkan mellan organisationer, och av allmänt
förbättringsarbete.
Uppdragsgivare: Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i Boden