AUTHOR
Annerblom, Marie-Louise; Sjöström, Stefan

DATE
2003-09-15

DEPARTMENT
Business Administration and Social Sciences

SUMMARY
Partiell sjukskrivning innebär att kombinera sjukskrivning med arbete. För individen innebär detta en möjlighet kunna hålla kontakt med arbetslivet trots sjukdom. Ur Försäkringskassans och samhällets perspektiv har förhoppningen också varit att man bättre kan rehabilitera människor till arbete, samt att kostnader inom sjukförsäkringssystemet minskar.

Denna rapport redovisar resultat från en utvärdering av partiell sjukskrivning på uppdrag från Förskringskassorna i Västerbotten och Norrbotten. Syftet har varit att belysa partiell sjukskrivning ur den försäkrades perspektiv, att ge en överblick över hur gruppen av partiellt sjukskrivna ser ut, samt analysera läns- och könsskillnader rörande partiell sjukskrivning.

Inom projektet har två delstudier genomförts: en kvalitativ studie där sju partiellt sjukskrivna har djupintervjuats, samt en enkätundersökning på ett slumpmässigt urval av 550 personer som varit partiellt sjukskrivna i mer än tre dagar (bortfall 34%).

En majoritet av dem som tillfrågats tycks vara nöjda med att ha varit partiellt sjukskrivna. I intervjustudien framkommer dock problem som handlar om problem på arbetsplatsen, till exempel att man förväntas utföra samma arbete som tidigare på mindre tid, och att arbetsgivaren inte visar tillräckllig förståelse för den sjukskrivnes situation.

Resultaten visar att 80% av de partiellt sjukskrivna är kvinnor. Bland dem som fortfarande är sjukskrivna är andelen män störrebland de som fått sin sjukskrivning förändrad till heltid. Män återgår också i större utsträckning till samma sysselsättningsgrad som tidigare efter avslutad sjukskrivning.

Andelen partiellt sjukskrivna i Norrbotten var 1997 20.2%, jämfört med 26,9 i Västerbotten. När vi tittar närmare på hur gruppen partiellt sjukskrivna i länen upplever sin situation, finner vi mycket små skillnader. I Norrbotten är det dock vanligare att man använder sjukskrivningsgraden 50% i stället för 25%. Vidare förefaller de tillfrågade i Norrbotten vara något mer tillfreds med bemötandet från Försäkringskassans personal.

Många är partiellt sjukskrivna under relativt långa perioder, för hälften av de tillfrågade handlar det om mer än fem månader. Detta faktum pekar på vikten av att betrakta varje fall av partiell sjukskrivning som potentiellt långvarigt, och behovet av att man på ett tidigt stadium tänker i rehabiliteringstermer. Så många som 48% av de som varit sjuksvrivna i mer än sex månader uppger att det inte gjorts någon planering för återgång till arbete i samma omfattning som tidigare. Intrycket att rehabiliteringen är ett problem förstärks av att 69% i enkäten uppgivit att de inte tror att de i framtiden kan återgå till tidigare sysselsättning i samma omfattning. Dock förefaller de flesta som blivit föremål för rehabiliteringsinsatser vara ganska nöjda.

Av de faktorer som bidragit till sjukskrivning som uppgivits i enkäten, är 64% relaterade till arbetet. Knappt hälften av dessa berör för hög arbetsbelastning.

Ett huvudproblem i en studie som denna är att isolera hur just partiell sjukskrivning påverkar individens totala livssituation. En slutsats blir att partiell sjukskrivning är en ganska liten besåndsdel i det större sammanhanget av arbete, familj, fritid och ohälsa. Detta visar sig bland annat i att det är mycket svårt att hitta några signifikanta samband i enkätmaterialet.

För framtida forskning om partiell sjukskrivning vill vi framhålla vikten av att göra mersystematiska jämförelser med alternativen: ingen sjukskrivning alls och heltidssjukskrivning, men också med förtidspension och sjukbidrag, då problemen ofta är långvariga. Den anmärkningsvärda överrepresentationen av kvinnor motiverar också en ingående orsaksanalys.

Uppdragsgivare: Försäkringskassorna i Norrbottens och Västerbottens län

ISSN 1403-5294 / ISRN LTU-CUFS-SKR-01/025--SE / NR 2001:025