AUTHOR
Lundgren, Anna

DEPARTMENT
Business Administration and Social Sciences / Social sciences

SUMMARY
Turism och besöksnäring lyfts idag fram som ett snabbt växande område där internationalisering och globalisering sätter sina tydliga spår. I denna utveckling lyfts olika lokala och regionala kulturarv fram som allt viktigare för att attrahera olika besöksgrupper som kommer från, inte bara den egna nationen, utan även i allt högre grad från andra länder inom och utom Europa.

Föreliggande rapport består dels av en översikt av den forskning som behandlar turism och kulturarv, dels av en intervjubaserad undersökning inom samma område. Interv-juerna har skett med olika aktörer inom kulturarvs- och kulturevenemangsområdet i Norrbotten. En av rapportens slutsatser är att kulturella uttryck som uppfattas som specifika för regionen och den egna identiteten, av besöksnäringens aktörer på ett påtagligt sätt uppfattas som ett innehåll kring vilket turistiska upplevelser och produkter kan byggas. Dessa ”unika” kulturuttryck uppfattas som en potential för turistiskt utveckling i konkurrens med andra regioner och aktörer.

Turism och besöksnäringen byggs upp av en mängd olika aktörer inom många olika branscher med ibland mycket skilda fokus för sina verksamheter. Turismen beskrivs som en starkt expansiv näring som genomgår stark utveckling och med stora förändringar av området i sitt kölvatten. Detta innebär bland annat att gamla och nya aktörer förväntas samarbeta och stödja varandra. Vad det konkret handlar om är att offentligt finansierade organisationer, exempelvis museer, arkiv och andra kulturarvs-institutioner förväntas spela en ny roll i förhållande till såväl ideella som kommersiella aktörer.

Att turism- och besöksnäringen, såväl som kulturarvområdet, är mångfacetterat och byggs upp av aktörer med skilda fokus är en tillgång och förutsättning för dynamik och utveckling, men utgör samtidigt en utmaning. En av rapportens viktigaste slutsatser är att det inte är lätt att föra dialog mellan dessa olika aktörer. En central fråga är också var denna dialog skall föras och hur den skall organiseras. Ett grundläggande problem är de skilda synsätt och utgångspunkter som föreligger hos aktörerna inom besöksnäringen med bärighet på kulturarv. De äldre kulturarvs-institutionerna är starkt rotade i, och påverkade av, 1970-talets kulturpolitik med sin uttalade polarisering mellan å ena sidan kulturellt bevarande och demokratiskt deltagande, å andra sidan de kommersiella krafternas spel. Nu förefaller det som att denna polarisering ifrågasätts från både ideella som kommersiella kulturorganisationer och evenemangsarrangörer, oavsett om de är offentligt eller privat finansierade. Mot denna bakgrund förefaller det vara en viktig uppgift att i olika former och på olika arenor underlätta denna spirande dialog. Det gäller att i nya kreativa former tillvarata och utveckla det kulturarv som finns i länets olika delar, så att det samtidigt kan komma till nytta för länets utveckling, inte minst inom turist- och besöksnäring.

Detta innebär att idag existerande administrativa gränser mellan län och kommuner, men även gränser mellan aktörer som inte tidigare vanligtvis samverkat, måste spela en helt annan roll än tidigare om turismsektorn skall kunna organiseras, utvecklas och marknadsföras på ett framgångsrikt sätt. Då kulturinnehållets roll växer i besöksnäringen ställer det också nya och annorlunda krav på såväl äldre som nyare aktörer inom området. Det finns gott om ”kulturell råvara” för besöksnäringens utveckling men hur ska den förädlas till konkurrenskraftiga produkter? Vem och vilka är kapabla att hitta de berättelser som, utifrån det befintliga kulturarvet, på ett slagkraftigt sätt kan tala till nuet?

ISSN 1403-5294 / ISRN LTU-CUFS-SKR--07/036--SE / NR 2007:036