AUTHOR
Nilsson, Linda

DATE
2000-06-25

DEPARTMENT
Business Administration and Social Sciences / Political Science, History and Geographic

SUMMARY
Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilka förändringar den nationalsocialistiska rörelsen i Sverige genomgått fram till idag samt orsaken till förändringarna genom att jämföra två generationers nationalsocialism. Uppsatsen beskriver representativa grupperingar av nationalsocialismen under två tidsepoker i Sverige, nämligen 1920-1940-talen samt 1980- och 1990-talen. De frågor, som uppsatsen söker svar på, är om förändringarna beror på den tidsanda och det samhälle som nationalsocialismen verkar i samt samhällets reaktioner på den nationalsocialistiska rörelsen. Jämförelsen görs med stöd av det verktyg, som Herbert Tingsten använde för att analysera nazismens ideologi. När det gäller att fånga tidsandans påverkan så används i uppsatsen ett analysverktyg hämtat från Harald Ofstad, som han använt i analys av vårt samhälles preferenser för nazism.

Den första generationens nationalsocialism i Sverige under åren 1920-1950 och dess ideologi beskrivs i uppsatsen. I uppsatsen beskrivs närmare ett av de större svenska nationalsocialistiska partierna denna tid, Svensk Socialistisk Samling (SSS). Partiets handlingsprogram var i mycket allmänt idégods hämtat från nazismen. I Sverige fanns särskilt under 1930-talet och de första åren av 1940-talet i många samhällslager en tidsanda av klara positiva ställningstagande för nationalsocialismens ideologi. Särskilt rasideologin fanns redan introducerad i Sverige och sanktionerad av staten, innan nationalsocialismen började uppträda på den politiska scenen. Det var en i många småpartier splittrad rörelse, som dock hade svårt att få något politiskt inflytande i Sverige.

Dagens eller den andra generationens nationalsocialism är ett mycket mer löst sammansatt nätverk. Detta nätverk med många olika utlöpare kittas samman av ett nationalsocialistiskt idégods av gammalt känt märke men med mer internationell inriktning. Några typiska partiyttringar för denna period är Nordiska Rikspartiet (NRP), Bevara Sverige Svenskt (BSS) och Vitt Ariskt Motstånd (VAM). Det som främst kännetecknar dessa organisationer är att kampen är en livsform för den enskilde medlemmen. En total lojalitet krävs av medlemmarna samt att de är aktiva i kampen mot samhället. En undergroundkultur har uppstått, som på grund av samhällets reaktioner tvingats till andra sätt att kommunicera sitt budskap, bland annat i form av en särskild musikstil och -produktion. Dagens nationalsocialism är mer utåtriktad och militant i sitt uppträdande ut mot samhället, vilket lett till våldsamheter. Den har även en koppling till organiserad brottslighet.

Samhällets reaktioner mot nationalsocialismen har varit präglade av den tidsanda som man verkat i. De mycket milda reaktionerna från samhället mot första generationens nationalsocialism bottnade i att samhället delvis instämde i den nazistiska läran samt att många nationalsocialister kom från dess etablissemang. Dagens nationalsocialistiska aktivister, som i många avseenden står utanför samhället för en kamp för att få ut sitt budskap i ett samhälle, som möter med strategiskt upplagda och kraftfulla motattacker. Uppsatsen konstaterar att både tidsandan och samhällets reaktioner tydligt påverkat och förändrat den svenska nationalsocialismens utveckling.

ISSN 1404-5508 / ISRN LTU-SHU-EX--00/134--SE / NR 2000:134