AUTHOR
Westlund, Per

DATE
2000-08-29

DEPARTMENT
Business Administration and Social Sciences / Political Science, History and Geographic

SUMMARY
Samhället har under sin framväxt passerat olika utvecklingsfaser. Landsbygden har kommit att i olika grad påverkas av dessa förändringar. Samhället befinner sig nu i en ny fas där industrisamhället ersätts med vad vissa kallar för informationssamhället. Landsbygden har fått en framträdande roll i den nya utvecklingen. Människor söker nya världen i form av ett boende nära naturen, vilket också anses gynna framväxten av kretsloppsamhället. Det finns onekligen många möjligheter för landsbygden att kunna utvecklas på ett positivt sätt. Bilden är dock en annan sett till hur de mindre samhällena har utvecklats. Befolkningen har minskat vilket gjort att deras framtid är minst sagt ser oviss ut. De samhällen som framstår som de mest utsatta är s.k. bruksorter, en benämning som kommit att förknippas med något negativt. Det går i det läget att fråga sig vilka utvecklingsmöjligheter dessa orter har?

Uppsatsen du håller i din hand undersöker två bruksorter, Långshyttan och Hofors, utifrån vissa valda faktorer som kan anses påverka deras förutsättningar att utvecklas. Utveckling är i detta fall synonymt med en positiv befolkningsutveckling. Undersökningen tar sin utgångspunkt från en modell som tidigare använts i en liknande studie. Denna modell utvecklas och beskrivs i sina delar vilket anger de faktorer som kan inverka på dessa orters utvecklingsförutsättningar. De faktorer som undersöks kan indelas i tre huvudkategorier. Den första kategorin är hushållens egenskaper där underkategorierna är: köns- och åldersfördelning, servicetillgång, informationsteknologins utbyggnad samt befolkningens organiseringsgrad. Den andra kategorin är företagens egenskaper som tillskrivs: teknikgrad, humankapitaltillgång och näringslivets differentiering. Den sista huvudkategorin är de områdesspecifika egenskaperna som undersöks utifrån: naturresurser, det geografiska läget och infrastrukturen samt bostadsläget. Dessa faktorer samverkar sinsemellan och kan påvisa en del av orternas förutsättningar till utveckling.

De valda orterna har en liknade bakgrund med rötter i järnhanteringen. De bägge orterna har också stadigt minskat i befolkningsantal de senaste två decennierna. När dessa två brukssamhällen studeras närmare framgår det att åldersfördelningen är ojämn med en svacka i framförallt åldrarna 20-29 år. Även könsfördelningen är ojämn och männen är fler än kvinnorna framförallt i ålderskategorin 20-29 år. Detta betecknas som negativt för deras möjligheter att utvecklas. Vad som däremot kan tala till samhällenas fördel är befolkningens förmåga att organisera sig samt den planerade bredbandsutbyggnaden som förväntas bli tillgänglig till hösten. När det gäller faktorerna som berör företagen har de stora industrierna satsat inför framtiden samtidigt som de har ett eget segment på marknaden. Detta är till fördel och bör säkra merparten av sysselsättningen en tid framöver. Samtidigt står dessa industrier för ungefär hälften av sysselsättningen vilket kan få betydande konsekvenser för samhällena i en eventuell konjunkturnedgång. Dessutom är utbildningsnivån i de bägge samhällena låg vilket talar emot att de skulle kunna få ta del av den s.k. kunskapsintensiva industrin, en industri som i viss mån skulle kunna vidga näringslivets bredd och medverka till företagens tillväxt på olika geografiska marknader.

Hofors och Långshyttan ligger däremot ganska centralt placerade med goda kommunikationer till bl.a. Stockholm. Detta är en positiv kvalitet som tillsammans med den omgivande miljön är en faktor som talar till deras fördel. Antalet vakanta lägenheter har däremot stadigt ökat vilket utgör en kostnad för de bägge orterna. En förklaring till detta är förvisso den negativa befolkningsutvecklingen men samtidigt går det inte att bortse från möjligheten att det kan vara bostäderna som i sig själva inte är tilldragande. Bredbandsinstallationer skulle möjligen kunna inverka till lägenheternas fördel.

De undersökta faktorerna uppvisar i stort sett samma resultat för de bägge orterna och stärker därigenom trovärdigheten att dessa skulle ha en inverkan på orternas utveckling. Faktorer kan visserligen anklagas att vara godtyckliga och det ligger en viss sanning i detta. Men det är inte meningen att denna undersökning ska framställa verkligheten i skala 1:1 utan att påvisa delar av problematiken. Det lämnas därför i studien öppet för djupare och kompletterande forskning.

ISSN 1404-5508 / ISRN LTU-SHU-EX--00/183--SE / NR 2000:183