FöRFATTARE
Bredefeldt, Micael

DATUM
2000-09-18

INSTITUTION
Industriell ekonomi och samhällsvetenskap / Statsvetenskap, historia och geografi

SAMMANFATTNING
Värdeuttryck används när människan med sitt språk försvarar det man anser viktigt och eftersträvansvärt. Uttrycken används i politisk argumentation och styrdokument för offentlig verksamhet. De får därmed en särskild betydelse i samhället. Vad som avses är sådana uttryck som demokrati, etik, effektivitet, ekologi. Den problematik som behandlas, är att uttrycken i olika sammanhang ges olika innebörder. Det förefaller inte finnas någon gräns för vilka betydelser värdeuttrycken kan ha.

Ett viktigt skäl för att belysa språkligt orienterade frågor är, som Charles Taylor framhåller, den betydelse språket och dess möjliga innebörder har för människans möjlighet att förstå sig själv och sin omvärld. Man kan inte negligera språkets betydelse om man har en ambition att förklara människans villkor. Uppsatsens syfte är att belysa förhållanden som ger värdeuttrycken deras innebörd. Detta görs med en språkteoretisk ansats utgående från Ferdinand de Saussures och Ludwig Wittgensteins teorier om språket.

Enligt Saussure är relationen mellan det som betecknar (ljudet) och det betecknade (begreppet) helt godtyckligt. Detta betyder inte att uttrycken kan betyda vad som helst. Uttrycken får sin innebörd genom ett socialt etablerat regelsystem. Det som kan förändra och därmed styra uttryckens möjliga innebörder, är människans användning av uttrycken.

Enligt den språkteori som Wittgenstein utvecklade, är de olika sätt på vilket människan använder språket, det som avgör uttryckens innebörd. Wittgenstein menade att filosofiska problem beror på missförstånd som har sitt ursprung i en begränsad syn på språkanvändning. Genom att betrakta språkets olika funktioner som skilda spel kan detta tydliggöras och problemen därigenom upplösas. Detta synsätt tillämpas i studien, genom att en begreppslig undersökning utförs. I denna beskrivs användningen av värdeuttrycket 'demokrati' med utgångspunkt från ett specifikt språkspels- perspektiv. I denna framgår det tydligt att värdeuttrycket används genom att det relateras till olika värden. Uttrycket förstås genom det sätt på vilket det används och detta är också uttryckets betydelse i den specifika situationen. Genom att beskriva språkanvändning på detta sätt, förlorar frågan om vilka gränser det finns för värdeuttryckens betydelser sin mening.

Om man i någon bemärkelse kan tala om begränsningar för språket, så utgörs dessa av kollektiva regleringar som beskriver vilken användning som är meningsfull. Därför kan användningen av värdeuttrycken beskrivas som både fri och reglerad. Men dessa regler är inte för alltid givna, utan nya tillkommer och andra försvinner. Uppfattningen att uttryckens betydelser skulle kunna avgränsas till någon sann definition tyder på ett reduktionistiskt synsätt som inte tar hänsyn till det sätt på vilket språkliga uttryck får sin betydelse: Genom människors upplevelser. En begreppslig undersökning kan användas för att tydliggöra vad människan upplever som eftersträvansvärt. Insikter som är nödvändiga för att kunna förstå människan och förklara hennes handlingar.

ISSN 1404-5508 / ISRN LTU-SHU-EX--00/197--SE / NR 2000:197