FöRFATTARE
Olofsson, Anna

DATUM
2000-11-09

INSTITUTION
Industriell ekonomi och samhällsvetenskap / Statsvetenskap, historia och geografi

SAMMANFATTNING
Demokratiseringsprocessen i Chile fick sitt avstamp då Patricio Aylwin valdes till president 1990 efter 17 år av diktatur under general Augusto Pinochet. Det chilenska samhället hade genomgått en omfattande strukturell förändring politiskt och inte minst ekonomiskt. De ekonomiska reformerna genomfördes enligt en neoliberal ekonomisk modell som resulterade i en genomgående strukturell förändring av det chilenska samhället och en ekonomisk modernisering med makroekonomisk balans som främsta mål. Inte någonstans hade man haft möjlighet att i så stor utsträckning genomföra ekonomiska reformer utan att behöva göra politiska hänsynstaganden vilket snabbt genererade hög tillväxt, låg inflation, minskande utlandsskulder och en konkurrenskraftig exportsektor. Chile kom att kallas det ekonomiska undret och har blivit en modell för utveckling i tredje världen. Men det ekonomiska undret hade en baksida och de ekonomiska reformerna ökade samtidigt fattigdomen, inkomstklyftorna och de sociala orättvisorna vilket drabbade stora delar av befolkningen hårt.

Studien är en fallstudie av samhällsutvecklingen i Chile med syftet är att studera sambandet mellan ekonomisk utveckling och demokratisering. Enligt moderniseringsteorin är ekonomisk utveckling en förutsättning för demokratisering eftersom det bidrar till en förbättring av befolkningens välbefinnande. När samhällets nationalinkomst ökar blir konsumtionen jämnare fördelad, medelklassen ökar och hälsovård och utbildningsnivån förbättras. Utvecklingen i Latinamerika, i synnerhet Chile har dock erfarit att de ekonomiska reformerna resulterat i ökade inkomstklyftor, ökade sociala orättvisor och uppkomsten av ett utpräglat klassamhälle vilket skapat en debatt om den ekonomiska utvecklingens effekter på demokratisering. Det chilenska fallet visar att ekonomisk utveckling eller utvecklingsnivå visar sig inte vara en tillräcklig grund för framväxten av ett demokratiskt samhälle utan det är enligt moderniseringsteorins kritiker av avgörande betydelse hur den ekonomiska politiken utformas och de ekonomiska resurserna fördelas i samhället.

Vidare bygger studien på en hypotes om att de socioekonomiska ojämlikheterna i Chile är så omfattande att de medför begränsningar på demokratin och bidrar till en försämring av demokratins kvalitet. Jag kommer fram till att befolkningens förtroende för demokratin har minskat framförallt som ett resultat av de demokratiska regimernas oförmåga att komma till rätta med orättvisorna vilket i ett framtidsperspektiv kan komma att påverka legitimiteten i det demokratiska systemet. Studien visar även att den ekonomiska utvecklingen varit tongivande i den chilenska samhällsutvecklingen allt sedan de ekonomiska reformerna genomfördes samt att den ekonomiska utvecklingen i hög grad har präglat och dirigerat demokratiseringsprocessen. Slutligen kan konstateras att den chilenska demokratin i stor utsträckning är en tillväxtens demokrati, en demokrati vars villkor dikteras av de ekonomiska förhållandena och där de ekonomiska prioriteringarna lett till inskränkningar i demokratiseringsprocessen och befästandet av demokrati i Chile.

ISSN 1404-5508 / ISRN LTU-SHU-EX--00/235--SE / NR 2000:235