TITLE
Kunskapslyftet: ett exempel på en lyckad implementering?
AUTHOR
Andersson, Kristin
DATE
2000-11-09
DEPARTMENT
Business Administration and Social Sciences / Political Science, History and Geographic
SUMMARY
Kunskapslyftet är en femårig vuxenutbildningssatsning som startade i juli
1997 och pågår till år 2002. Regeringen har fyra övergripande mål med
vuxenutbildningssatsningen; halverad arbetslöshet, reformering av
vuxenutbildningen, ökad ekonomisk tillväxt samt en utjämning av
könsskillnaderna på arbetsmarknaden.
Syftet med uppsatsen är att undersöka om Kunskapslyftet är ett exempel på en
lyckad implementering. En lyckad implementering innebär att resultatet efter
genomförandet blir det som regeringen avsåg då de fattade beslutet om
utbildningssatsningen. För att besvara syftet har fyra kommuner i Norrbotten
studerats: Jokkmokk, Kalix, Kiruna samt Överkalix kommun.
Inom implementeringsforskningen finns två olika inriktningar. Uppifrån- och
ned perspektivet som har sin utgångspunkt i ett politiskt beslut som ska
genomföras/implementeras. Ham & Hill sammanställt fyra kriterier som en
lyckad implementering kännetecknas av. För det första måste de som ska
implementera beslutet måste förstå syftet och bakgrunden med det. Beslutet
får inte gå att misstolkas. För det andra måste beslutsfattarna se till att
det tillräckligt med resurser till förfogandet i form av tid, pengar och
teknologi etc. Det tredje kriteriet innebär att externa aktörers påverkan
ska förhindras och det sista kriteriet innebär att implementeringen ska
kunna kontrolleras.
Ham & Hill:s första kriterium handlar om betydelsen av att förstå det
beslutet, dess innebörd samt bakgrund. I de fyra kommunerna har
projektledarna och andra tjänstemän som arbetar löpande med Kunskapslyftet
en god förståelse av beslutet nedan de ansvariga kommunala politikerna
saknar den kunskapen. Det andra kriteriet berör implementeringsstrukturen,
styrning och vilja att genomföra beslutet. De studerade kommunerna har valt
att delta i utbildningssatsningen och fattat de nödvändiga besluten för ett
deltagande. Kommunerna har i sin organisation inte alltid gjort det tydligt
var ansvaret för Kunskapslyftet ligger. I de två mindre kommunerna sker
många informella möten och kontakter som underlättar arbetet. Det tredje
kriteriet innebär att externa aktörer inte ska kunna försvåra arbetet. Genom
utbildningssatsningen har några statliga myndigheter fått förändrade
direktiv och arbetsuppgifter för att underlätta genomförandet av
Kunskapslyftet. I kommunerna har bl.a. arbetsförmedlingarna, lokal fackliga
organisationer samt externa utbildningsanordnare samarbetat i arbetet med
utbildningssatsningen. Det fjärde kriteriet innebär att implementeringen ska
gå att kontrollera. Som kontrollmyndighet har regeringen utsett Skolverket.
Samtliga kommuner arbetar för att uppfylla de övergripande målen med
Kunskapslyftet.
I samtliga kommuner har arbetslösheten minskat sedan starten av
utbildningssatsningen. I Kalix och Kiruna har arbetslösheten nästan
halverats. Reformeringen av vuxenutbildningen har kommunerna kommit längst
med även om den inte är helt avslutad. För att bryta upp segregeringen på
arbetsmarknaden försöker kommunerna att locka fler män till
omsorgsutbildningarna och fler kvinnor till IT-utbildningarna. Ekonomisk
tillväxt är den målsättning som kommunerna inte arbetar aktivt för att
uppfylla. Ett skäl till detta kan vara att ekonomisk tillväxt blir
resultatet om de andra målen uppfylls.
ISSN 1404-5508 / ISRN LTU-SHU-EX--00/236--SE / NR 2000:236
|