Home | Search | På svenska

Luleå University of Technology

BSc and MSc Programmes in Political Science MSc / 2000:236
TITLE
Kunskapslyftet: ett exempel på en lyckad implementering?

AUTHOR
Andersson, Kristin

DATE
2000-11-09

DEPARTMENT
Business Administration and Social Sciences / Political Science, History and Geographic

SUMMARY
Kunskapslyftet är en femårig vuxenutbildningssatsning som startade i juli 1997 och pågår till år 2002. Regeringen har fyra övergripande mål med vuxenutbildningssatsningen; halverad arbetslöshet, reformering av vuxenutbildningen, ökad ekonomisk tillväxt samt en utjämning av könsskillnaderna på arbetsmarknaden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om Kunskapslyftet är ett exempel på en lyckad implementering. En lyckad implementering innebär att resultatet efter genomförandet blir det som regeringen avsåg då de fattade beslutet om utbildningssatsningen. För att besvara syftet har fyra kommuner i Norrbotten studerats: Jokkmokk, Kalix, Kiruna samt Överkalix kommun.

Inom implementeringsforskningen finns två olika inriktningar. Uppifrån- och ned perspektivet som har sin utgångspunkt i ett politiskt beslut som ska genomföras/implementeras. Ham & Hill sammanställt fyra kriterier som en lyckad implementering kännetecknas av. För det första måste de som ska implementera beslutet måste förstå syftet och bakgrunden med det. Beslutet får inte gå att misstolkas. För det andra måste beslutsfattarna se till att det tillräckligt med resurser till förfogandet i form av tid, pengar och teknologi etc. Det tredje kriteriet innebär att externa aktörers påverkan ska förhindras och det sista kriteriet innebär att implementeringen ska kunna kontrolleras.

Ham & Hill:s första kriterium handlar om betydelsen av att förstå det beslutet, dess innebörd samt bakgrund. I de fyra kommunerna har projektledarna och andra tjänstemän som arbetar löpande med Kunskapslyftet en god förståelse av beslutet nedan de ansvariga kommunala politikerna saknar den kunskapen. Det andra kriteriet berör implementeringsstrukturen, styrning och vilja att genomföra beslutet. De studerade kommunerna har valt att delta i utbildningssatsningen och fattat de nödvändiga besluten för ett deltagande. Kommunerna har i sin organisation inte alltid gjort det tydligt var ansvaret för Kunskapslyftet ligger. I de två mindre kommunerna sker många informella möten och kontakter som underlättar arbetet. Det tredje kriteriet innebär att externa aktörer inte ska kunna försvåra arbetet. Genom utbildningssatsningen har några statliga myndigheter fått förändrade direktiv och arbetsuppgifter för att underlätta genomförandet av Kunskapslyftet. I kommunerna har bl.a. arbetsförmedlingarna, lokal fackliga organisationer samt externa utbildningsanordnare samarbetat i arbetet med utbildningssatsningen. Det fjärde kriteriet innebär att implementeringen ska gå att kontrollera. Som kontrollmyndighet har regeringen utsett Skolverket. Samtliga kommuner arbetar för att uppfylla de övergripande målen med Kunskapslyftet.

I samtliga kommuner har arbetslösheten minskat sedan starten av utbildningssatsningen. I Kalix och Kiruna har arbetslösheten nästan halverats. Reformeringen av vuxenutbildningen har kommunerna kommit längst med även om den inte är helt avslutad. För att bryta upp segregeringen på arbetsmarknaden försöker kommunerna att locka fler män till omsorgsutbildningarna och fler kvinnor till IT-utbildningarna. Ekonomisk tillväxt är den målsättning som kommunerna inte arbetar aktivt för att uppfylla. Ett skäl till detta kan vara att ekonomisk tillväxt blir resultatet om de andra målen uppfylls.

ISSN 1404-5508 / ISRN LTU-SHU-EX--00/236--SE / NR 2000:236

Home | Search | The University | The Library


To the Library
LULEÅ UNIVERSITY LIBRARY