AUTHOR
Ståhlnacke, Peter

DATE
2000-12-18

DEPARTMENT
Business Administration and Social Sciences / Political Science, History and Geographic

SUMMARY
Öresundsbron förkroppsligar debatten om dikotomin mellan ekonomisk tillväxt och en miljömässigt hållbar utveckling, där den ena sidan hävdar att en ekonomisk tillväxt är en förutsättning för att komma tillrätta med miljöproblemen medan motståndarsidan är övertygad om att det är just den ekonomiska tillväxten och det expansiva (i ekonomisk bemärkelse) tänkandet som är huvudansvarigt för att det överhuvudtaget finns några miljöproblem att komma tillrätta med. Den som ger sig in i debatten måste m.a.o. välja endera ståndpunkten att hon/han är emot eller för byggandet av bron.

Den bro vi idag kan skönja mellan Sverige och Danmark föregicks dels av undermåliga utredningar, och tog dels inte någon hänsyn till de rent miljömässiga effekterna, vilket samtliga broförespråkande partier erkände redan innan bygget startade. Uppsatsen tar fasta på dessa negativa effekter på miljön och argumenterar, inte för att bron skall stoppas eller förhindras – det är alldeles för sent för något sådant vid det här laget – utan för att Sverige tydligen, som tillsammans med 180 andra stater år 1992 medverkade i FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro och då ratificerade Agenda 21, inte har för avsikt att följa denna. Om hänsyn till de miljö- och utvecklingsmål som går att finna i agendan tagits, skulle detta ha genererat ett annorlunda beslut, hävdar jag.

Jag kommer fram till att beslutet att bygga Öresundsbron och förverkligandet av detta beslut (d.v.s. en direkt handling) går explicit emot många miljö- och utvecklingsmål i agendan och att det svenska antagandet av Agenda 21 därför kan betraktas som en ”yttre fasad” och, som sagt var, att om man åtminstone i någon mån följt agendan skulle detta ha lett till ett annorlunda beslut.

ISSN 1404-5508 / ISRN LTU-SHU-EX--00/242--SE / NR 2000:242