AUTHOR
Wallin, Anna; Zetterlund, Thérèse

DATE
2003-01-20

DEPARTMENT
Business Administration and Social Sciences / Jurisprudence

SUMMARY
Lagen utgår från att man som köpare av fast egendom företar en grundlig undersökning av köpeobjektet. Lagen anger att förvärvaren skall genomföra en sådan granskning som är "påkallad med hänsyn till fastighetens skick, den normala beskaffenheten hos jämföreliga fastigheter samt omständigheterna vid köpet".

Lagen anger som utgångspunkt att fastigheten överlåts som den är eller med andra ord säljs i befintligt skick. Detta medför att en köpare i hög grad måste anstränga sig för att så långt som möjligt ta reda på fastighetens fysiska beskaffenhet. Det krävs ej att undersökningen utförs av en fackman utan att köparen istället drar de slutsatser som en allmänt omdömesgill, noggrann och försiktig person skulle dra av det som kunde/borde iakttagits. Påpekas kan att till exempel en mäklare varken kan eller har till uppgift att utföra en undersökning av fastigheten för köparens räkning och detta på grund av mäklarens lagstadgade skyldighet att inta en opartisk ställning mellan köpare och säljare. Vanligtvis skall det räcka med en på området normalt begåvad och bevandrad lekmans kunskap för att utföra den undersökning men det kan ändå, i vissa fall, vara bra att anlita en besiktningsman då denna lekmans kunskap, enligt praxis, inte alltid är tillräcklig.

Säljaren har inte ålagts någon generell upplysningsplikt på motsvarande sätt som köparens lagstadgade undersökningsplikt, utan säljarens förpliktelse omfattar endast de fel och brister i fastigheten han äger kännedom om. Dessutom skall dessa fel och brister ej vara att anse som normala i förhållande till fastighetens ålder och de ska inte heller vara möjligt för köparen att upptäcka. Om säljaren upplyser om de fel och brister han har kännedom om undgår han skadeståndsansvar. Säljaren blir dock skadeståndsskyldig i de fall han agerat på ett svikligt sätt eller då det föreligger ett dolt fel.

ISSN 1404-5508 / ISRN LTU-SHU-EX--03/010--SE / NR 2003:010