AUTHOR
Erbell, Lisa

DATE
2003-03-14

DEPARTMENT
Business Administration and Social Sciences / Jurisprudence

SUMMARY
Syftet med denna uppsats är att utreda enskildas rättsställning i miljöprocesser med avseende på miljökvalitetsnormer enligt EG-rätten och Århuskonventionen. Syftet är även att vid jämförelse med svensk rätt utröna i fall Sveriges lagstiftning uppfyller de krav som EG-rätten och Århuskonventionen ställer på nationell lagstiftning avseende dessa frågor, eller om vi behöver införa ny lagstiftning för att anpassa vårt regelverk till dessa krav.

EG-rätten behandlas dels med avseende på den allmänna förpliktelse Sverige har att genomföra EG-rätten och dels utifrån den praxis som har utvecklats i EG-domstolen. I praxis uttalas att enskilda har en rätt till viss miljökvalitet och en rätt att åberopa denna rättighet inför domstol. De ska med andra ord ha en rätt att föra talan vid överskridande av miljökvalitetsnormer. Resonemanget om enskildas rätt till viss miljökvalitet utgörs i huvudsak av två fall som avgjorts av EG-domstolen, TA-luftmålen. Båda målen fördes mot Tyskland och gällde implementering av miljökvalitetsdirektiv rörande luftkvalitetsnormer. Även enskildas möjligheter att genomdriva rätten till en viss miljökvalitet belyses.

Århuskonventionen behandlas utifrån den talerätt som ges i artikel 9.3. I förhållande till miljökvalitetsnormer anger artikel 9.3 i Århuskonventionen att enskilda skall ha en rätt att ifrågasätta beslut och försummelse från statens sida. Bestämmelsen skulle således komma att bli aktuell då en stat är passiv och avstår från att vidta åtgärder. I diskussionen visas på brister som idag finns i den svenska lagstiftningen och alternativa ändringar föreslås.

ISSN 1404-5508 / ISRN LTU-SHU-EX--03/067--SE / NR 2003:067