AUTHOR
Nygård, Ulrika

DATE
2003-02-18

DEPARTMENT
Business Administration and Social Sciences / Economics

SUMMARY
Basen till humankapitalets tillväxt är antalet barn som föds i ett land. Sverige är det land i Europa som uppvisat de kraftigaste svängningarna i fruktsamhetstalet. Under 1900-talet var fruktsamheten lägre än någonsin och under 1997 översteg till och med dödligheten de antal barn som föddes i Sverige. Tidigare studier visar att attityderna till barnafödande inte förändrats nämnvärt. Att någon gång bli förälder ingår i de allra flesta ungdomars framtidsplaner. Enligt neoklassisk nyttoteori är det möjligt att, givet en individs preferenser samt budget begränsning bestämma det optimala kvantitetsvalet av konsumtionen av en vara. Individer antas vidare vara rationella, det vill säga de fattar sina beslut utifrån vad de tror ger den bästa utdelningen för dem själva. Den brittiska ekonomen Becker utgår från att människor som har möjlighet att välja antalet barn gör rationella avvägningar mellan å ena sidan den nytta och det värde som generas av att skaffa barn, å andra sidan de uppoffringar av tid och pengar som följer med att ha barn. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar barnafödandet. Studien visar att det inte med säkerhet går att dra några generella slutsatser vad gäller inkomsten och äktenskapets påverkan på barnafödande. Vidare tyder dock resultaten på att det finns ett positivt samband mellan kostnadsreducerande åtgärder, så som barnbidrag och ökat antal bidragsberättigade föräldralediga dagar, och barnafödande. Även det negativa samband mellan ökad utbildningsnivå och barnafödande kan till viss del anses styrkt av denna studie.

ISSN 1404-5508 / ISRN LTU-SHU-EX--03/069--SE / NR 2003:069