AUTHOR
Labba, Kristina

DATE
2003-06-05

DEPARTMENT
Business Administration and Social Sciences / Jurisprudence

SUMMARY
Den 25 augusti 1993 släpptes småviltsjakten fri ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Frisläppandet, som i stort innebär att staten till skillnad från tidigare inte längre behöver höra sig för med samebyarna för att tilldela jakträtt till enskilda, har kritiserats hårt från bl.a. jurist-, same- och naturvårdshåll. Från samiskt håll menade man att beslutet om frisläppandet var ännu ett rättsligt övergrepp på de gamla samiska rättigheterna eftersom staten inte på ett tillförlitligt sätt kunde visa att de har sin påstådda jakträtt inom de aktuella områdena. Så sent som till år 1987 hade staten den inställningen att jakten i de avlägsna fjällområdena inte var aktuell för någon annan än samerna. Vidare har jag i min jämförelse av hur beslutet om frisläppandet står i förhållande till artiklarna nr. 13, 14 och 15 i ILO-konventionen nr. 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder kommit fram till att frågan om småviltsjakten eventuellt skulle få en ny vändning om Sverige ratificerar konventionen eftersom de undersökta artiklarna ger ett slags stöd för ett samiskt förvaltande av naturtillgångarna i områdena som de bebor eller nyttjar, d.v.s. indirekt stöd för förvaltningen av småviltsjakten.

ISSN 1404-5508 / ISRN LTU-SHU-EX--03/168--SE / NR 2003:168