AUTHOR
Rezapoor, Farid; Youkhanis, Laura

DATE
2004-03-19

DEPARTMENT
Business Administration and Social Sciences / Jurisprudence

SUMMARY
Utlänningslagstiftningens (UtlL) syfte var ursprungligen enbart politirättslig. Sedermera har lagstiftningen fått ännu ett ändamål, nämligen att möjliggöra en kontroll över invandringen. UtlL är tillämplig på envar, som inte är svensk medborgare och således även på statslösa. Den svenska UtlL vill dock så långt som möjligt tillförsäkra utlänningar en rätt att komma in i landet och vistas här. Lagen anger bl.a. på vilka villkor utlänningar får resa in i och ut ur Sverige samt uppehålla sig här. Den anger också under vilka förutsättningar en utlänning kan avvisas eller utvisas ur landet. Lagen skall tillämpas på ett sådant sätt att utlänningars frihet inte begränsas mer än vad som är nödvändigt i varje enskilt fall.

Studien har som syfte att behandla Sveriges UtlL:s regler om asyl, därefter den aktuella praxis inom området varefter en jämförande del mellan regler och praxis följer. Huvudsyftet är att utreda huruvida skillnader föreligger mellan gällande lagstiftning och praxis, om myndigheterna följer den skrivna lagen. Utredningsmetoden med vilken studien utförts är den traditionella juridiska metoden.

Resultatet som framkommit är att praxis är enhetlig med lagen och dess syfte. Dock finns det skiljaktigheter mellan lagmotiven och praxis inom vissa områden. Detta innebär inte att myndigheterna är vårdslösa när det gäller lagtillämpningen. Härvid bör även beaktas hur myndighetspraxis ser ut inom andra områden, där skillnader kan förekomma mellan lag och praxis.

ISSN 1404-5508 / ISRN LTU-SHU-EX--04/054--SE / NR 2004:054