FöRFATTARE
Söderström, Joakim

DATUM
2004-04-19

INSTITUTION
Industriell ekonomi och samhällsvetenskap / Rättsvetenskap

SAMMANFATTNING
1960-talet var ett betydelsefullt årtionde för miljön, under slutet av detta decennium presenterades MKB för första gången i USA. Det var ett helt nytt verktyg som hade skapats, MKB anlade ett betraktelsesätt på projekt som utgick från miljön. Det nya verktyget spreds snabbt över världen. I Sverige presenterades MKB i en egen lag för första gången 1991. Med MB:s införande kom reglerna ytterligare att integreras i miljölagstiftningen. De svenska reglerna bygger till stor del på internationell rätt, i form av EG- rätt och till viss del Esbo-konventionen. Praxis från MöD rörande MKB är ännu rätt sparsam. MKB är ett relativt nytt verktyg, men det är redan föremål för utredningar. Miljöbalkskommittén har i början av januari 2004 presenterat sitt betänkande rörande bl.a. MKB. En del förändringar föreslås, bland dessa märks en omarbetning av samrådsförfarandet och en förändring av vilka verksamheter som skall anses medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med uppsatsen har varit att ur en bakgrund som beskriver MKB som verktyg sett ur dess utveckling, speciella särdrag och dess plats i svensk rätt se på hur MKB-konceptet uppfattas av tillämparna och om det skulle behöva förändras. För att nå detta har jag studerat förarbeten, praxis och doktrin. Jag har även tillsänt samtliga svenska länsstyrelser en enkätundersökning och genomfört en djupintervju med länsstyrelsen i Norrbotten. Den sammanställning som jag gjort utifrån tillgängligt material och de svar som tjänstemän vid olika länsstyrelser lämnat överensstämmer till stora delar med kommitténs resultat. Slutsatserna är att dagens regler måste förändras på en del punkter. Dagens system med ett dubbelt samrådsförfarande upplevs som onödigt. För att komma till rätta med detta och få processen att flyta smidigare bör endast ett samråd införas, detta oavsett verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Ett annat problem är att MKB-dokument ofta håller en låg kvalité. Detta vanligen beroende på att verksamhetsutövarna har en dålig utbildning på området. För att komma till rätta med denna brist måste utbildningsinsatser initieras. Ett annat alternativ är att lagstifta om konsulthjälp. Slutligen bör man, för att komma till rätta med allmänhetens dåliga deltagande, införa en förenkling av den icke tekniska sammanfattningen.

ISSN 1404-5508 / ISRN LTU-SHU-EX--04/087--SE / NR 2004:087