AUTHOR
Hummelgren, Maria; Josbrandt, Erika

DATE
2004-06-07

DEPARTMENT
Business Administration and Social Sciences / Social sciences

SUMMARY
Sedan den första januari, 1995 då Sverige blev en del av EU-samarbetet, har medlemskapet i unionen varit en debatterad fråga. I folkomröstningen 1994 röstade 52,3% (SCB) av svenska folket ja, men befolkningen i Norrbotten sa hela 64,6% nej till ett EU-tillträde. Det innebär att majoriteten av norrbottningarna inte har bidragit till svenskarnas samtycke till medlemskapet. Syftet med uppsatsen är att utifrån EU: s grundläggande mål och intentioner, undersöka EU:s legitimitet i Norrbotten.

Ett legitimitetsunderskott i Norrbotten för EU-medlemskapet bör innebära att människors värderingar och normer inte överensstämmer med unionens politik. Därför är det intressant att undersöka om anledningen till Norrbottens nej, tillsammans med den negativa inställning till EU i övrigt som uppvisas i diverse statistiska studier, verkligen grundar sig i brist på överensstämmande värderingar eller om det har helt andra orsaker. David Beethams teori om legitimitet utgör grundstenen till uppsatsen. Hans tre dimensioner av begreppet och framför allt hans andra legitimitetskriterium, rättfärdigande genom överensstämmande värderingar, är mycket passande för uppsatsämnet. Syftet ska uppnås genom att genomföra ett tjugotal intervjuer bland norrbottningarna med intentionen att fånga de sanna värderingarna gällande EU:s politik. För att lyckas med detta ansågs det nödvändigt att inte nämna ordet EU i intervjufrågorna, då deras eventuella förutfattade meningar skulle kunna färga respondenternas svar.

Kvantitativt material i form av folkomröstningsresultat och andra undersökningar om människors åsikter och värderingar om EU har granskats. Den indirekta undersökningsmetoden och tron på att det ligger andra orsaker bakom valresultatet och den negativa attityden, gör att hypotesen blir följande; den finns inte något legitimitetsunderskott för EU hos befolkningen i Norrbotten.

De slutsatser som kunnat dras är att norrbottningarnas värderingar tycks överensstämma med EU:s mål och intentioner, trots att valresultatet och andra undersökningar hävdar motsatsen. Den negativa attityden gentemot EU kan i stället bero på Norrbottens unika karaktär i Sverige. Det råder stora skillnader i befolkningstäthet och levnadssätt i jämförelse med övriga landet och Europa. Dessutom har norrbottningarna tidigare erfarenheter av missgynnande politiska beslut som tagits från mer centrala regioner. Misstron mot det egna landets centralstyrning i Stockholm, gör att skepticismen fördjupas när beslutsfattandet sker i Bryssel, ännu längre ifrån befolkningen. Därmed kan det sägas att genom den norrbottniska majoritetens nej till EU blev fördomarna en självuppfyllande profetia.

ISSN 1404-5508 / ISRN LTU-SHU-EX--04/156--SE / NR 2004:156