Borgensinstitutet är ett mycket gammalt juridiskt idé. Rättsreglerna från
1734 är fortfarande tillämpliga. Dessa regler återfinns i HB 10 kap. 8-12§§.
På grund av den åldersstigna lagstiftningen har rättspraxis en stor
betydelse vid tillämpningen av borgen. För att få en bild av gällande
rättsläge har vi utgått ifrån domar från Högsta domstolen mellan 1986 och
2000. Dessa avgöranden har jämförts både med tidigare rättsfall samt med
den doktrin som finns inom området.
Att gå i borgen innebär att någon eller några personer, borgensmännen, tar
på sig ansvaret för att gäldenärens skuld till borgenären blir betald. Det
finns en rad olika typer av borgensåtaganden. Dessa skiljer sig åt inbördes
men har alla som syfte att tjäna som säkerhet för gäldenärens skuld.
De huvudsakliga förändringarna som skett de senaste åren är framförallt
inom områdena giltighet, avräkningsordning, regressrätt, bortfall av
ansvar, jämkning enligt 36§ avtalslagen och preskription.
De slutsatser som vi kommit fram till är att rättsläget är förhållandevis
klart. De tveksamheter som råder finns på detaljnivå, dessa anser vi vara
besvärliga att förutse vilket gör de svåra att reglera och därför måste
dessa utredas i det enskilda fallet.