AUTHOR
Johansson, Robert; Klang, Maria

DATE
2004-09-24

DEPARTMENT
Business Administration and Social Sciences / Social sciences

SUMMARY
Denna uppsats syftade till att utreda huruvida den av staten initierade ratificeringen av ILO 169, och framförallt artikel 14 ur denna konvention, har politiskt stöd bland de berörda aktörerna i Lappmarken. Detta eftersom det politiska stödet för en ratificering till synes är svagt. De berörda aktörerna utgörs av renskötande samer, icke-renskötande samer samt övrig befolkning i området, då dessa aktörer nyttjar mark och vatten på olika sätt.

För att klargöra huruvida politiskt stöd föreligger i frågan om ILO 169, har David Beethams Legitimeringsteori använts. Denna teori utgår från att förekomsten av legitimitet, som i denna kontext kan jämställas med politiskt stöd, kan visas utifrån tre sammanvävda dimensioner – B1-B3, där B1 utgår från legitimitet utifrån etablerade regler, B2 från rättfärdigande via delade värderingar hos dominant och underordnad samt B3 som konfirmerar legitimitet via handlingar. Utifrån aktörernas remissyttranden i samband med Sven Heurgrens utredning Samerna – Ett ursprungsfolk i Sverige (1999) har ett relativt tydligt legitimitetsunderskott enligt Beethams andra dimension – B2 kunnat påvisas. De berörda aktörerna i denna undersökning representeras av Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland, kommunerna i Norrbotten samt ett urval av organisationer/partier.

Med Legitimitetsteorin kan emellertid inte orsakerna till ett legitimitetsunderskott visas, men indikationer tyder på legala och ekonomiska orsaker därvidlag har spelat en avgörande roll, vilket i denna uppsats har lett fram till två hypoteser: legitimitetsunderskottet har legala orsaker - Hlegal och legitimitetsunderskottet har ekonomiska orsaker -Heko. Dessa hypoteser prövas utifrån den befintliga lagstiftningen som reglerar näringsaktiviteterna i Lappmarken och en teori som utgår från Nils-Gustav Lundgrens tolkning av property rights- och public choice teorierna, som i denna uppsats benämns Lundgrenteorin. Utifrån ovanstående framkom att legitimitetsunderskottets orsaker både hade legala och ekonomiska orsaker. I undersökningen togs hela tiden hänsyn till eventuella etniska aspekter, men etnicitet tycks inte ha haft någon avgörande betydelse för det rådande legitimitetsunderskottet.

Slutligen presenteras i uppsatsen en alternativ implementeringsmetod som utgår från en deliberativ ansats och syftar till att åstadkomma politiskt stöd för ILO 169. Denna metod utgår i korta drag från att de berörda aktörerna skall skapa en dialog med varandra syftande till att överbrygga motsättningar och fördomar.

ISSN 1404-5508 / ISRN LTU-SHU-EX--04/234--SE / NR 2004:234