FöRFATTARE
Björnermark, Maria

INSTITUTION
Industriell ekonomi och samhällsvetenskap / Samhällsvetenskap

SAMMANFATTNING
I takt med att de politiska partierna i allt mindre utsträckning fungerar som medborgarnas arena för politisk information och diskussion blir massmedia en allt viktigare opinionsbildare och arena för det politiska samtalet. I vilken utsträckning har massmedia förutsättningarna att axla ett sådant ökat demokratiskt ansvar? Hur går massmedias funktion och arbetssätt ihop med den utvidgade demokratiska roll som allt fler förväntar sig att media ska fylla?

Syftet med uppsatsen är att undersöka massmedias roll i den nutida svenska demokratin samt jämföra ett normativt demokratiideal om upplyst förståelse med massmedias logik. För att uppfylla mitt syfte har jag främst använt mig av en jämförande metod.

För att belysa och exemplifiera den teoretiska jämförelsen har jag även genomfört en mindre empirisk fallstudie. I denna har jag studerat lokalpressens bevakning av ett kommunfullmäktigesammanträde i syfte att se på vilka vis bevakningen förhåller sig till det tidigare uppställda demokratiidealet.

I uppsatsen utgår jag från Demokratirådets normativa demokratiteori vilken är omfattande grundad i internationellt accepterad demokratiteori. I uppsatsen jämför jag den upplysta förståelsens (som är en del av demokratiidealet) kriterium med massmedias logik. Teoretiskt sett är det inget av medialogikens kännetecken som helt kan sägas uppfylla det demokratiska idealet. De delar som till viss del kan sägas uppfylla idealen är tillspetsning, förenkling och polarisering. Ett offentligt samtal som uteslutande präglas av detta kan dock inte skapa en upplyst förståelse. Personifieringen strider mot huvuddelen av den upplysta förståelsens kriterier. Även fallstudien ger exempel på att det ofta är massmedialogiken som dominerar på bekostnad av den upplysta förståelsen. Främst uppfylldes demokratiidealet om möte mellan olika åsikter, medan materialet visade prov på massmedialogikerna polarisering, förenkling, konkretisering och personifiering. När idealet inte uppfylls finns det brister i det offentliga samtalet.

Vid en närmare analys tyder mycket på att demokrati och massmedia inte riktigt passar ihop. Ändå är pressfrihet ett av de grundläggande kraven i Dahls minimalistiska demokrati¬definition (som alla stater som vill utge sig för att vara demokratier måste uppfylla). Jag menar att fria massmedier är ett nödvändigt men inte ett tillräckligt krav för ett uppfyllande av demokratiidealet om upplyst förståelse. Det räcker inte med att medierna är fria om dess huvudsakliga arbetssätt kommer i konflikt med demokratiidealet.

ISSN 1404-5508 / ISRN LTU-SHU-EX--04/265--SE / NR 2004:265