FöRFATTARE
Holmström, Mattias; Franzén, Jens

INSTITUTION
Industriell ekonomi och samhällsvetenskap / Ekonomistyrning

SAMMANFATTNING
Denna studie behandlar revisorernas anmälningsplikt vid misstanke om brott. Tidigare existerade stora begränsningar gällande revisorernas befogenheter att agera vid misstanke om brott. Effekten blev att ett nytt lagförslag togs fram i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Den 1 januari 1999 trädde sålunda lagen om anmälningsplikt vid misstanke om brott i kraft. Syftet med studien är att utifrån en kvantitativ metod undersöka hur revisorers syn på anmälningsplikten skiljer sig mellan stora och små revisionsbyråer genom att utreda hur centrala delar av lagtexten tolkas av revisorerna, då främst begreppen ”kan misstänkas” och ”utan oskäligt dröjsmål”. Syftet var också att fastställa vilken inställning revisorerna har till anmälningsplikten i dag samt undersöka hur anmälningsplikten påverkar revisorsrollen. Avslutningsvis lämnas rekommendationer på åtgärder för hur anmälningspliktens verkan ska kunna förstärkas. Studien bygger på en webbaserad enkät där mer än 550 revisorer valde att medverka. Resultatet av studien visar att nästintill inga skillnader har kunnat påvisas mellan stora- respektive små revisionsbyråer, revisorerna är alltså enade i synen på anmälningsplikten, vilket kan bero på en socialisering av revisorskåren. Vid tolkningen av lagtextens centrala rekvisit har en praxis utvecklats som inte stämmer överens med lagstiftarnas och Ekobrottsmyndighetens intentioner. Detta beror till viss del på juridisk okunskap, men främst på de nära relationer revisorerna har till sina klienter och att dessa är revisorernas inkomstkälla vilket gör att de hellre att friar än fäller. Ytterligare en faktor är att revisorerna inte riskerar något åtal eller andra repressalier när de frångår lagstiftningen då Revisorsnämndens ingripanden är obefintliga. De flesta revisorerna ställer sig antingen neutrala eller negativa till lagen om anmälningsplikt och flertalet av dessa menar att det inte ligger i revisorns uppdrag att agera polis samt att de saknar juridisk utbildning för denna typ av bedömningar. Ytterligare en förklaring är att lagen inte tillämpas i tillräcklig omfattning för att revisorerna ska kunna bilda sig en uppfattning om den. Huvuddelen av alla revisorer är av den åsikten att anmälningsplikten inte har försvårat revideringsarbetet. Förklaringen till detta antas bero på att revisorerna även innan lagens ikraftträdande rapporterade oegentligheter och fel till styrelse och VD.

ISSN 1404-5508 / ISRN LTU-SHU-EX--05/050--SE / NR 2005:050