AUTHOR
Levin, Andreas; Westman, Tobias

DEPARTMENT
Business Administration and Social Sciences / Management Control

SUMMARY
Miljötänkande och samhällsansvar får allt större uppmärksamhet i dagens samhälle. Utifrån det tvingas företag till en större medvetenhet beträffande dess samhällsansvar. Till följd av det upprättar allt fler företag separata hållbarhetsredovisningar som innefattar dessa aspekter. Det faktum att företag som tar samhällsansvar kan få ett gott anseende hos intressenter har gjort att det uppstått en iver att dra nytta av denna möjlighet. Ivern att på detta sätt uppnå en konkurrensfördel har lett till att många hållbarhetsredovisningar mer liknar reklambroschyrer än redovisningar som genomgått en oberoende granskning. Detta i kombination med att lagstiftning saknas på området har medfört att förtroendet för denna typ av redovisningar kraftigt skadats. Experter menar att det enda sättet att skapa förtroende för hållbarhetsredovisningar är att låta dem utsättas för en oberoende granskning. Den yrkesgrupp som idag främst arbetar med granskning av denna typ av redovisningar är revisorer. Vi har därför i denna uppsats försökt identifiera faktorer som påverkar revisorers beslutsfattande vid granskning av hållbarhetsredovisningar samt beskrivit hur granskningsprocessen ser ut. För att göra detta har vi intervjuat tre revisorer. Vi kom fram till att granskningen sedan 2004 främst styrs av FARs förslag till rekommendation om oberoende översiktlig granskning av frivillig separat hållbarhetsredovisning. Granskningsprocessen utgår från ett grundläggande sätt att arbeta på. Den enskilda revisorns tillvägagångssätt kan dock variera något revisorer emellan. Beslutsfattandet vid granskningen påverkas även av vilket företag som granskas, vilka intressenter företaget har samt vilken information de vill ha.

ISSN 1404-5508 / ISRN LTU-SHU-EX--05/055--SE / NR 2005:055