FöRFATTARE
Kopsch, Fredrik

INSTITUTION
Industriell ekonomi och samhällsvetenskap / Samhällsvetenskap

SAMMANFATTNING
1994 infördes lagen om producentansvaret i Sverige, en del av denna var förordningen om förpackningar. Tanken med detta var att minska andelen avfall som gick till förbränning och deponi och samtidigt öka andelen till återvinning. Från och med 2002 blev det dessutom förbjudet att deponera brännbart avfall i Sverige. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken av avfallshanteringsmetoderna, återvinning eller förbränning med energiutvinning, som är mest samhällsekonomiskt lönsam gällande hantering av vätskekartonger. De externa kostnaderna, hushållens kostnader och miljökostnader, är mycket viktiga i kalkylen. Den metod som används i uppsatsen bygger på en metod som Radetzki (1999) använde för att beräkna kostnaderna för avfallshanteringsmetoder.

Uppsatsen finner att det inte är möjligt att säga vilken av avfallshanteringsmetoderna som är mest samhällsekonomiskt lönsam. Kostnaderna är i många fall mycket osäkra på grund av det finns olika sätt att uppskatta dem. Eftersom det finns flera sätt att beräkna miljökostnaderna ändras resultaten beroende på vilken av metoderna som används. Vilken metod som är den bästa att använda är därför svårt att säga.

ISSN 1404-5508 / ISRN LTU-SHU-EX--05/090--SE / NR 2005:090