Den nationella folkhälsopolitiken har som övergripande mål att uppnå en god
hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Inom tobaksområdet är målet
att minska bruket av tobak. Den 1 juni 2005 trädde lagen om rökförbud i
kraft. Förbudet innebär att det är förbjudet att röka på alla
serveringsställen, med undantag för uteserveringar. Genom ett rökförbud
vill staten skapa en god och rättvis arbetsmiljö för krog- och
restauranganställda men även minska konsumtionen av cigaretter.
Att politiska beslut genomförs i enlighet med beslutsfattarnas
intentioner föregås av en lyckad implementering. Implementeringsproblemet
handlar om att politiska beslut inte genomförs i enlighet med
beslutsfattarnas intentioner.
Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för en lyckad
implementering av lagen om rökförbud genom att studera faktorer och
förhållanden som påverkar det praktiska genomförandet. Med en lyckad
implementering menas att det politiska beslutet genomförs i enlighet med
beslutsfattarnas intentioner. De teoretiska kriterierna för en lyckad
implementering, baserat på Bo Rothsteins teori om de faktorer och
förhållanden som påverkar implementeringen av ett politiskt beslut, har
karaktären av goda råd till beslutsfattarna. I analysen jämförs kriterierna
med det empiriska underlaget.
Resultatet av undersökningen visar att förutsättningar för en lyckad
implementering av rökförbudet är goda.
Lagen om rökförbud har ett preventivt syfte. Förbudet skall utgöra
rättesnöre och sända ut signaler till omgivningen om riskerna med rökning.
De största vinsterna med rökförbudet är en förbättrad folkhälsa för
kommande generationer.