TITEL
GIS i planhantering: kostnads-nyttoanalys
FÖRFATTARE
Lundqvist, Anna
DATUM
1995-02-21
INSTITUTION / AVDELNING
Samhällsbyggnadsteknik / Geografisk informationsteknik
SAMMANFATTNING
Denna rapport redovisar en kostnads-nyttoanalys för införande av geografiska
informationssystem i hanteringen av detaljplaner och områdesbestämmelser.
Kostnads-nyttoanalysen är en del i GIS-projektet Planinformation som drivs på
länsstyrelsen i Norrbottens län. Projektet drivs som ett pilotprojekt i samarbete
med Piteå kommun och lantmäteriet i Norrbotten.
Huvudsyftet med kostnads-nyttoanalysen var att undersöka om det är lönsamt att in-föra
GIS i hanteringen av detaljplaner och områdesbestämmelser. Analysen skulle
också föreslå ett handlingsalternativ och fungera som beslutsunderlag för det
fortsatta arbetet. Andra viktiga mål var att ge ökad medvetenhet om effekterna av
ett GIS-införande samt ge ökad motivation för GIS-projektet.
Analysen avgränsades till att enbart omfatta detaljplaneprocessen fr. o. m. att en plan
antas av kommunfullmäktige. Dessutom behandlades endast effekter inom
länsstyrelsen, lantmäteriet och kommunen.
Först gjordes en beskrivning av nuläget och den föreslagna förändringen med hjälp av
informationsanalys. Sedan identifierades de förändringar som förslaget innebär
jämfört med nuläget. De icke mätbara förändringarna beskrevs i ord medan
värdena för de mätbara förändringarna användes i de följande kostnads-nyttokalkylerna.
Totalt genomfördes sex kalkyler. De olika kalkylerna gjordes dels
med avseende på vilken av de tre organisationerna som antogs ansvara för
ajourföring av GIS-databasen och dels med avseende på hur många av länets 14
kommuner som antogs delta i projektet. Antalet deltagande kommuner delades in i
två alternativ. Dels att endast Piteå kommun deltar, dels att samtliga kommuner i
länet deltar. Noggrannheten i kalkylernas resultat analyserades sedan i en
känslighetsanalys.
De uppgifter som har använts i utredningsarbetet är till stor del baserade på intervjuer
med berörda personer inom länsstyrelsen, lantmäteriet och Piteå kommun.
Förutom detta har även tidigare arbeten inom området legat till grund för
analysen.
Resultatet av kostnads-nyttoanalysen visade att projektet har en återbetalningstid på
mindre än tio år i endast två av de sex kalkylerna. Dessa två kalkyler förutsatte att
alla kommuner deltar i projektet och att ajourföringen ligger centralt, d. v. s. hos
länsstyrelsen eller lantmäteriet. Nytto-kostnadskvoten för kalkylerna blev i båda
fallen 1,59 och återbetalningstiden strax under sex år. Ingen av de återstående fyra
kalkylerna uppvisade en nytto-kostnadskvot större än 1,0 eller en återbetalningstid
på mindre än tio år.
De icke mätbara effekterna av ett GIS-införande blev övervägande positiva. Framför
allt bedöms systemet, enligt analysen, innebära förbättrad kvalitet i form av lägre
felfrekvens, bättre tillgänglighet, högre lägesnoggrannhet och jämnare kvalitet.
Exempel på andra icke mätbara effekter är snabbare och bättre service, bättre
samnyttjande av data och minskad mängd rutinarbete.
Resultatet visade att det är meningsfullt att driva GIS-projektet vidare. Lönsamheten
blir större ju fler kommuner som deltar och om ajourföringen ligger centralt.
Ajourföringen bör dock skötas av länsstyrelsen och inte lantmäteriet på grund av
andra skäl än de rent ekonomiska. Motiven till denna placering av
ajourföringsansvaret tar bland annat hänsyn till kopplingen till utfärdande av laga-kraft-
bevis och rapporteringsskyldigheten till Boverket. Känslighetsanalysen
visade att vissa i analysen ingående parametrar är osäkra. Kostnads-nyttoanalysen
kan dock användas som ett trovärdigt, överslagsmässigt resultat i
beslutsunderlaget.
På grundval av den genomförda analysen och dess resultat föreslås att:
· Projektet bör drivas vidare med länsstyrelsen som ansvarig för ajourföringen av
GIS-databasen.
· Alla kommuner bör uppmanas att gå med projektet.
· Möjliga effektiviseringar inom organisationerna bör undersökas ytterligare.
· Projektkostnaderna bör fördelas mer rättvist på de ingående organisationerna.
· Föreskrifter för den praktiska hanteringen bör upprättas.
ELEKTRONISK PUBLIKATION